Efter skolan åkte jag ner till stan och lunchade med pappa. Därefter uppsökte jag min praktikplats och hade ett litet samtal. Så nu är allt fixat och klart till praktiken som ska genomföras i början av maj och det känns hur skönt som helst. Det är ungefär bara en månad kvar tills dess och alltså är det bara drygt två månader kvar till sommarlovet.

Jag har hittat något som inspirerar mig, något som motiverar mig. Jag har hittat min grej som jag älskar att göra. Något jag vill göra varje dag bara tiden fanns. Jag pratar naturligtvis om träning och i synnerhet fotboll. Fotbollsplanen är som mitt andra hem. Jag spenderar tid där ungefär varannan dag och jag kan bara inte sluta gilla det. Den känslan jag har när jag kliver ut på fotbollsplanen går inte att beskriva. Det är som ett glädjerus som går genom hela kroppen. Jag vill inte kliva av planen trotts att min kropp är totalt slut efter en träning eller match. Jag har hittat något som jag brinner för, något jag vill göra.

Var nyss nere på stan och slog några strikar i bowlingen tillsammans med min familj. Jag var ytterst nära på att vinna alltsammans men min pappa drog det längst strået och bara några få poäng skiljde oss åt tillslut. Men jag kan glädja mig åt att jag vann den andra serien med 127 poäng och en andraplats är inte fy skam. Nu inväntar jag maten och därefter åker pappa och jag ännu en gång ner till stan för att inta sporthallen och se Guif slå Skövde.

Bilden måste vara minst 3 år gammal!

Idag är jag glad. Och det finns mycket jag är glad för.
- Fick min lön idag
- Fick veta att vi är lediga imorgon
- Alla rätt på matematikprovet
- Att mina planer inom matematiken troligen kommer funka
- Jag fick min praktikplats där jag ville
- Pappa berättade att vi ska se Guif spela i helgen
- Snart är det träning

Jag förstår inte det svåra med matematik. Precis som andra inte förstår det svåra med engelska. Det är så det är i livet, alla har svagare respektive starkare sidor. Vissa har lättare för somliga saker och svårare för andra, så är det. För mig är matematik som musik i mina öron. Nästan allt jag gör fastnar i mitt huvud direkt. Medan det är raka motsatsen med engelska, jag förstår knappt någonting ibland. Idag hade jag prov i matematik b och även muntliga nationella i engelska a. Ett av dem kändes strålande. Tror ni kan lista ut vilket.

Matchen ändrades med både tid och plats. 2x30 minuter istället för 2x45 och en 11-mannaplan utomhus täckt av snö blev till en 9-mannaplan inomhus. En inomhusmatch lät faktiskt mer lockande i detta läge. En match inomhus blev det alltså, vilket var tur för oss då vi endast hade 12 spelare att ställa upp med. Men jag kan tala om att alla de 12 spelarna som var med gjorde ett jävla bra jobb. Resultatet då, ja jag tror det blev 11-1 till slut. Vi gjorde en riktigt bra första halvlek och avgjorde matchen redan då med 7-0.

Hade tänkte ut den bästa planen till hur jag skulle spendera dagen idag men det sket ju sig totalt när jag vaknar och upptäcker att det snöar. Arg blir jag. Varför snöar det i slutet av mars? Nu är jag precis som alla andra riktigt trött på den här snön! Den kan gärna få försvinna och solen kan få återkomma som den har gjort de senaste dagarna. Har fortfarande hoppet kvar att det blir match idag, bara snöandet avtar!

Jag har mål och visioner i mitt liv. Ett mål som jag vet att jag kan nå. Bara man kämpar klara man allt och det är precis vad jag tänker göra! Rädslan finns inte längre för vad jag kommer göra, den försvann på vägen någonstans för länge sedan. Jag har modet som jag behöver för att klara det här och det tänker jag göra också. Det finns någoting som jag verkligen vill och kommer göra. Jag ska visa att jag också kan!

Var tog uppdateringen vägen? Jag varken orkade eller hann med någon uppdatering i helgen. Men igår var det match. Vi spelade på konstgräs, sköt att slippa grus. Ännu en gång blev resultatet 2-2 men jag tycker att vi var snäppet bättre faktiskt. Idag var det skola igen, inga ovanligheter där inte. Dagen gick snabbt och när jag kom hem satte jag igång att plugga lite. Snart är det dags för träning. Ser jag fram emot den? Självklart!

Jag måste tacka dig. Inte bara för hjälpen du gav mig idag, utan för allting. Dina ord får allt att verka så lätt, du får allt att verka så lätt. Jag är glad att jag har en vän som dig. Även om vi inte ses så ofta vilket jag ogillar så vet jag precis var jag ska vända mig för att få de bästa råden. Och jag beundrar dig för det, för att du är så klok, hjälpsam och helt underbar. Jag hoppas att du vet var jag står i alla lägen när det gäller dig!

Ett nytt dilemma, eller inte så jätte nytt egentligen. Det är samma sak som jag har gått och tänkt på den senaste veckan. Nu har det framkommit ny information, nya ord att ha med sig. En möjlighet till att göra om valet och att göra det rätt. Nya perspektiv har uppkommit. Jag har aldrig haft mer beslutsångest än vad jag har nu. Nu har det uppstått nya tankar och jag måste rensa dem. Och jag tror att jag behöver ordentligt med rådgivning!

När man ser mitt ben i verkligheten ser det ut som om någon har misshandlat mig. Ser ut som om någon har tagit stryptag runt hela min vrist. Har sådan där märken som folk har i filmer när de har blivit strypa runt hela fotleden. Egentligen har jag bara spelat fotboll!

Efter en dag i Romme och träning efter det är jag totalt slut. Orkade knappt ta mig till mitt rum. Dagen har varit kanonbra, verkligen. Jag slapp ännu en gång bli åksjuk vilket var ett stort plus, kanske berodde på att vi satt längst fram. Jag tror vi åkte i alla backar som fanns! För tredje gång provade jag på en backe som jag tidigare inte har klarat utan istället hasat mig ner för och nu klarade vi den båda två. Tredje gången gillt! Vädret var på topp, ramlade inte en enda gång och så hade jag ju självklart bra sällskap!

Måste bara berätta om Saras vurpa. Allt sker efter att hon har tagit sig förbi kortavläsaren till liften. Hon ramlar och tar tag i staketet som finns för att inte falla handlöst till marken just som några killar åker förbi. Ena killen säger ”bra jobbat” lite ironiskt. Sara ger snabbt svar på tal och tackar stolt och glatt för komplimangen. Sara tyckte att hon hade gjort en stark insats genom att ramla, jag tyckte bara det var roligt. Därefter kunde vi båda glädjas åt det genom hela liftresan. Jag skrattar åt det än, tack för dagen Sara.

I mina ord att städa rummet ingick att rensa min garderob. Det blev en stor överraskning. Jag plockade bort ungefär hälften av vad som fanns där inne vilket var väldigt nödvändigt. Jag hade till exempel kvar min domartröja som jag använde 2006 när jag dömde fotboll. Vet inte varför jag har sparat den, kul minne kanske? Inte så värst. Nu ska jag plugga och sedan ska jag packa det sista inför imorgon.

Idag är det mycket som ska göras. Jag ska städa mitt rum så det blir fräscht här. Jag ska också packa och laga mat tills imorgon då det bär av till Romme med Sara. Jag ska även hinna med att plugga lite idag. Jag ska försöka fixa till mitt cv också om jag hinner. Och sedan det svåraste, jag ska bestämma mig var jag vill praktisera senare i vår. Har mina aningar om vart jag vill praktisera men har beslutsångest, som vanligt. Få klurar på det där under dagen. Jag skulle vilja träna också men träningen är inställd eftersom att vi hade match igår. Förstår inte varför! Kanske är dags att sätta igång nu om jag ska hinna med allt.

Jag var sjukt taggad på att spela match, enda tills vi kommer dit och jag inser att vi ska spela på grus. Jag hatar att spela på grus. Känns som att man springer runt i kvicksand på vissa delar av planen och att planerna är så ojämna att bollen stutsar sig egna väg. Jag spelar som ett jävla arsel rent ut sagt på grus. Men jag vek inte ner mig utan kämpade på och till min stora förvåning lyckades jag ganska bra under vissa perioder. Vi lyckades få med oss ett oavgjort resultat, 2-2 vilket var bra med tanke på att vi bara var 13 spelare.

Havregrynsgröt i magen. Väskan står packad vid dörren. Mellanmålet är nedlagt. Nu väntar jag bara på att ett par futtig minuter ska gå så att klockan slår 12. Då åker jag till samlingen.

Mjukiskläderna är på, det har dem varit hela dagen. Det är fredag och det är helg! Jag har gjort en smoothie och fruktsallad till mellanmål som jag förtär sakta men säkert. Har planer på att hyra film ikväll och ha familjemys. Imorgon är det lördag och det betyder att det är dags för säsongens första match. Kan inte förklara hur glad jag är för det, har längtat i en veckas tid! Taggad till tusen redan nu, hur ska det här sluta?

Eftersom att träningen var inställd idag tog jag tillfället i akt och för första gången i mitt liv besökte jag ett gym och jag gjorde det i sällskap med Sara. Får tacka Sara för att hon lät mig följa med henne. Eftersom att det var första gången har jag ingen aning om hur det går till så jag fick lite av en egen tränare i form av Sara. Känns som att jag kommer ha träningsvärk imorgon i muskler som jag inte ens visste existerade. Vi spenderad cirka två och en halvtimme i gymmet och jag skulle inte tacka nej till att göra det igen.

Idag tog jag mig mod till att ringa till frisören och beställa tid. Jag tog mig även mod att gå dit och klippa mig efter mer än ett år. För dem som inte vet så har jag undvikit att klippa mig för att jag vill ha långt hår men det är inte så smart. Blev jag nöjd? Vet inte, både och tror jag. Det blev kort enligt mig och så vill jag som sagt inte ha det men jag kan förstå att det blir så men det är skönt att det slitna är borta. Men ska lära mig av mitt misstag och inte vänta så länge tills nästa gång jag ska klippa mig.

Det fanns någonting i min vardag idag som fick mig att reagera. Någonting som egentligen har funnits där länge men något som aldrig riktigt har påverkat mig. Idag blev det hela allt tydligare. Jag har gott om dåliga vanor, det är något jag har och det vet jag om. Alldeles för många faktiskt. Men det finns en vana som är värre än de andra och det är något som måste ändras. Något måste inträffa ifall jag ska fortsätta må bra och en förändringen måste ske. Så imorgon tänker jag vakna upp som en ny människa och förändringen ska ske.